Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i Exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och Exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att Exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i Exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och Exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att Exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka Exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas Exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa Exekutiva funktioner än spelarna från division 1.

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och Exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och Exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på Exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Barns fem första levnadsår präglas av en omfattande utveckling av språkliga förmågor och Exekutiva funktioner, vilka är färdigheter som visat sig ha en stor påverkan på hur barn utvecklar förståelse för sina egna och andras tankar, det vill säga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmågorna samvarierar vid olika åldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, språkliga förmågor och Exekutiva funktioner hos barn i tre års ålder med typisk utveckling. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhållanden vad gäller antal äldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt påverkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial användes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmåga, semantisk förmåga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhämtades i form av en enkät som föräldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treåriga barns förmåga att hantera och förstå Theory of Mind-uppgifter samvarierar med både grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet.

De exekutiva förmågorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination är vår benägenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvärrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hänga samman med bristande självreglering som är sammanlänkat med de exekutiva förmågorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av Exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: Exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på Exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Återhämtning från akuta episoder vid bipolära syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolära syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmärksamhet, verbalt minne, Exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men också med beteendemått. Undersökningen skiljer sig från tidigare forskning då den även undersökt hur väl samma kognitiva domäner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur väl dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmärksamhet och Exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mätning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmärksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av Exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: Exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp.

Results from previous studies have shown that people with depression tend to have impaired executive functions, although it's not clear whether this is also true for mild depression in young people. The main purpose of this study was to investigate the relationship between mild depressive symptoms and executive functions in young individuals. 60 participants, between 18-33 years of age, took part in this study. They were divided into two groups; a "depressed group" (n = 8), with mildly depressed subjects, and a "none-depressed group" (n = 52). The depressed group was significantly impaired on several executive tests, namely TMT A (p = 0,025), TMT B (p = 0,040), FAS (p = 0,002), WAIS-R Digit Span Backwards (p = 0,047) and CWTa - subtest colour naming (p = 0,001), which evaluated abilities such as shifting, verbal fluency, working memory, attention and mental flexibility.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de Exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.